Det är helt absurt egentligen. Det att jag på nåder kan få äta en glass tillsammans med min mor. Men det är så det är. I och med mitt låga BMI tilldelas jag inte några riktiga permissioner. Det anses till och med vara för ansträngande med de futtiga metrarna till och från mariatorget, så mamma får lydigt lov att släpa hit glassen.
Men att äta mellanmål på gården utan personalens hökblickar (nåja, det kom ner några systrar och drack kaffe på behörigt avstånd, gissa varför) kändes förvånansvärt befriande. Men lyxigast var nog trots allt flaskvattnet. Det är en ynnest att kunna släppa ut hur mycket koldioxid man vill. När man vill. Tänk på det. Haha.
Imorgon har jag mitt avgörande LPT-möte. Hoppashoppashoppas.....
Numera kommer maten i tid förresten. Han-kocken är på semester och har ersatts av franske M. M är minst lika duktig som hon-kocken A. M dekorerar all mat med lite persilja. Sådär åttiotalskäckt. Det behövs just nu. Jag märker det. Girls just wanna have fun. Eller något.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar