I en annan del av Stockholm

I en verklighet full av västerbottensost, mördegskakor, marmeladkonfekt och andra godsaker förstår jag att det är hejdlöst slösaktigt att lägga ned värdefull fikatid på e-pimpat risklibb. För tillfället lever jag dock i en parallell värld. I en annan verklighet som Johanna Koljonen skulle kalla den. I en annan del av Stockholm säger jag. I min aktuella verklighet råder naturligtvis andra premisser än i den "verkliga" verkligheten. I min verklighet kan jag exempelvis inte kvista ned till Cajsa Warg, trots att butiken ligger på gångavstånd härifrån (vilket den inte gör i vanliga fall, men snart, ty en filial ska öppna på st:eriksplan). I min gamla verklighet, som inte heller var en del av den "verkliga" verkligheten, i anorexibubblan alltså, hade jag varken ork eller lust att ta mig dit. Nu när jag min aptit omsider är i full återvinningprocess har jag inte möjlighet att ta mig någonstans. Är det inte typiskt? Just nu får jag hålla till godo med det som bjuds. Och det gör jag. Det var dit jag ville komma med detta inlägg. Att hålla till godo kan nämligen vara förvånansvärt gott. Lyss matälskare som har förmånen att leva i den verkliga verkligheten. Sänk garden! Var lite svenniga! Ge smaklökarna en siesta! Sätt på er de gastronomiska foppatofflorna!
Gör så här en hängig eftermiddag: Gå till ICA eller dylikt, köp en risifrutti med jordgubbssmak och en kartong godmorgons apelsinvariant. Ta fram en tesked och slå i ett glas med juice.
Jag kan inte sätta fingret på vad det är som gör det men kombinationen är klockren. En perfekt balans mellan, syra, sötma, fetma, fruktighet, bärighet, krämighet och tuggighet kanske.