Okej. I Lördags kom pappa hem. Eftersom varken mamma eller jag äter frukost hemma på vardagar skulle inte brödpåsen i frysen vara borta om han inte hade varit här eller snarare där (i skrivande stund befinner jag mig på avdelningen). Tro inte att jag klagar, det är roligt att han tyckte om bullarna. Dessutom infinner sig en (till egentlig koldioxidutsläppsminskningspåverkan oproportionerligt stor) förnöjsam känsla hos mig då en rest av något slag äts upp. Huruvida innan frysning nybakta frallor är att betrakta som rester kan man i och för sig tvista om. I ett litet hushåll får man mer sällan chansen att experimentera i köket, åtminstone när det gäller storsatsprojekt, då åtgången inte är så stor. Tur för mig att jag har en hungrig pappa som kommer då och då.
Ett tag funderade jag på att byta ut grahamsmjölet mot dinkelsikt, men lutar nog nu snarare åt att istället ersätta hälften av vetemjölet med dito dinkel. Sedan är frågan om huruvida jag ska testa nötig kallpressad rapsolja (istället för grundreceptets olivolja) och strunta i brödkryddorna eller om jag ska fega med smör -och rapsolja och fortsätta på kondimentspåret. Mer salt ska i alla fall definitivt i.
Hursomhelst kommer jag att känna mig lite förnöjsam redan ikväll, ty resten av jästen från förra veckan kommer att gå åt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar