Läkarsamtal

Jaha. Jag hade gått ned ett hekto förra veckan. Icke druckna måltidsdrycker sätter tydligen sina spår, eller snarare tvärtom. En del permissioner drogs in. Det suger. Jag måste sova här en ytterligare natt. I natt. Jag mår inte bra av det men jag får väl lov att göra det då. Det rör ju sig bara om en natt. Imorgon får jag gå 12.30 som jag hade ansökt om. På fredag först 18.15, en tre timmar och femton minuters försämring. Nåja, helgen är fri och från och med nästa vecka står det ju inskrivet i min vårdplan att jag ska sova hemma. Så det så. Det sa läkaren att jag kunde räkna med. Om målen hemma funkar alltså. Och det ska de ju. Jag var kolugn på samtalet. Igår var jag dock aningen kverulant men hon sa att det närmast är i sin ordning. Varför jag inte får sova hemma är dock en gåta (om jag äter middag här alltså) men så kan det tydligen gå.
Jag slapp lunchvilan i och med samtalet och nu drar jag nytta av den resterande vilotiden för detta inlägg. Lunchen var inte läskig för fem öre. Portionen var som den skulle. Likväl smakade den ingenting. jag menar ingenting. Han-kocken, vi kan börja kalla honom M2, är tillbaka från semestern. Gör man kycklinggryta på mager frysfilé behövs det ordentligt med kryddor. Jag som har avvänjts vid salt tyckte ändå att det var för lite idag. Var fanns den påstådda basilikadoften som annonserades på griffeltavlan utanför matsalen? Jag hoppas att middagen smakar mer.